Jag måste tacka för alla positiva kommentarer till mina inlägg i denna sporadiskt uppdaterade blogg!

Tyvärr förekommer även kommentarer där meddelaren tycks vara ur balans, kanske påverkad av för mycket jästa och destillerade drycker. Jag vet att just du gått för långt, och att du kommer att ångra dig. Sånt är livet.

Jag tvingar i mig de läckra finskorporna med mandelsmak, det finns över 25 stycken kvar i burken, och jag ska inte låta dem förfaras. Dom var odrägliga. Jamen ät dom inte då!, jamen, jag kan bara inte slänga dom? Jag tar minst två i taget till minsta tänkbara koppen kaffe, men måste så klart omväxla med annan konsumtion emellanåt. Problemet, förutom den afrikanska diasporan, är de stora matkedjornas logistik.

Jag kan inte längre får tag i färsk mjölk varje dag, som jag har åtnjutit i över åttio år. Till och med mjölken är datumstämplad med det oförskämda "bäst före". Bäst före? Folk märker det inte, dom litar fortfarande på att den uppstaplade varan är färsk. Det var nu över en månad sedan jag köpte Bregott, vars högst obehagliga bismak börjar märkas efter max två veckor. Jag konsumerar i genomsnitt 1,2 liter standardmjölk per dygn, men måste allt oftare argumentera med krämarna. När det står "bäst före", och det redan har förflutit en rejäl bit av denna magiska gräns, är det sannerligen ett slöseri om man tvingas göra sitt inköp.

Bäst före? Ett av de mest pregnanta clichéerna i vår tid.

Till sign "gul" vill jag hålla med om och verkligen understryka, att graden av skadlig efterblivenhet inte på minsta sätt är beroende av ursprung. Negern är vår stora fara, och frågan är om vi någonsin klarar av att hantera den. Det gäller vi eller dom. Stora män har redan insett det.

nattinatti