Det är så sanslöst mycket. Att greppa allt som väntar på sin upplösning verkar nära nog omöjligt.

Först och främst är det katastrofen med Windows 7. Ingenting ångrar jag så mycket, som att jag installerade det. Jag trodde det skulle medföra lättnader och bättre system, men har enbart medfört en stor jävla röra.

Jag vet helt enkelt inte hur jag ska kunna bemästra det.

Det skapas mappar och genvägar i ett enda trassligt till synes oupplösligt kattnystan. (Kattnystan är ett garnnystan som små, elaka katter har tillåtits göra obrukbara i sin omätbara gullighet)

Någonstans finns väl alla data och sedimentära spår av det som en gång var, jag måste försöka ägna mycken tid åt att komplettera och flytta, men den största nackdelen är, att när nya filer skapas, får de också nya tidstämplar, och försvinner in i anonymitetens dunkel. I över femtio år har en högt över allting skimrande ledstjärna för mig på alla mina arbetsplatser varit dokumentens okränkbara tidstämpel, och den kan inte rubbas. Ska inte kunna rubbas. Får inte rubbas.

Men systemet gör det.

Det verkar som om systemet själv bestämmer var filerna ska finnas. Just detta att inte helt ha kontroll gör ju att man förlorar fattningen, tappar taget och anar materialet segla ner i det diffusa oåtkomliga djupet.

Gång på gång intalar jag mig själv att jag ska fixa det, vem vill någonsin att allt man arbetat med i så många år ska försvinna, så att man inte ens själv kan få tag i det?

Ska man ha någon kontakt med yttervärlden, måsta man ju veta var saker finns, det var ju en fördel med Internet när det dök upp på sin tid.

Här ska dock finnas en länk till det tidigare nämnda dokumentet från 1984, där jag beskriver julsakerna på Styrmansgatan. Om jag finner det, är det en seger, men samtidigt oroar jag mig för en stor faktura från internetoperatören, har de verkligen ökat kostnaderna så mycket? En faktura på över sexhundra kronor för ett år är ju fullkomligt orimlig, kan jag finna något alternativ? Bara att finna fakturan från förra året känns jobbigt. Förr tog man fram en pärm och hittade det på tio sekunder, nu kan man få sitta i timmar, få migrän, och ändå emellanåt försöka anteckna så gott det går, för att slutligen finna att banken inte längre har önskade data i sin isolerade databas.   

Julsakerbeskrivningen. Ja, där fanns den, va bra! Jag hänvisar till förra bloggsidan.

Och nu till dagens terapi

-Vill du veta hur jag gör, käre Thom?

-Ja, gärna.

-Vill du att jag ska visa dej?

-Ja, hemskt gärna.

-Ska jag ta det från början?

-Ja, eller, gör som du vill!

-Ja, då sätter vi väl igång då, vad tycker du om det?

-Ja, börja bara, jag är beredd.

-Hur hade du det som liten, var det för jävligt?

-Nej, inte speciellt, vad jag minns.

-Jo, men några obehagligheter minns du väl?

-Menar du något speciellt?

-Nej, bara om någon var dum mot dej, retade dej  eller så.

-Inte vad jag minns.

-Jomen någon obehaglighet var du väl med om, det är helt normalt, var inte rädd  för att berätta för mej, det är det jag är till för.

- Jag hade tandvärk...

- Nåja, det var inte det jag menade. Förresten är tiden ute nu kommer jag just på, och jag tvivlar på att du är rätt person att gå i samtalsterapi hos en erfaren samtalsterapeut som jag. Jag har inte min tid till vilket pris som helst, och jag tycker du ska överväga att fundera själv på hur du vill ha det i framtiden.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Värk i magen. Barnmatsburk med smör o ett glas mjölk. Var tvungen att diska först, det var inte särkilt mycket, men måste göras ordentligt, jag fick till och med tillgripa tvålull. Barnmaten var pasta bolognese. Pasta, ett egendomligt ord som s...

Jag måste tacka för alla positiva kommentarer till mina inlägg i denna sporadiskt uppdaterade blogg! Tyvärr förekommer även kommentarer där meddelaren tycks vara ur balans, kanske påverkad av för mycket jästa och destillerade drycker. Jag vet att j...

Minns ej nåt riktigt liknande. Konstant snuva, hostar, nyser. Bafucin. Det är elfte dagen nu.   Jag litar på att det går över av sig själv.   För en vecka sedan hade jag såna smärtor av att svälja, att jag åkte in akut klockan fyra på mor...

Så det kan bli. Stackars mänskligheten, ensam på sin planet här i universum, fanastiskt fixerad vid sin egen fortplantnings mekanismer.   Jag har nu äntligen gått igenom hela disken, När den har torkat ska jag kolla antalet objekt med tallrikar, ...

- Vilken lycka! Men tro inte USA går att rädda, USA är sedan länge förlorat.   - Myrorna ska upphöra i Stockholm, det är en verkligt sorglig nyhet. Birkastan som en gång för länge sedan var en trivsam och tilltalande stadsdel, tar ännu ett steg m...