Direktlänk till inlägg 7 december 2012

Vapen och skönhet

Av Th - 7 december 2012 16:52

Vapen och skönhet.

 

Den högsta av alla vetenskaper är krigsvetenskapen.

 

Sedan kommer de andra i en stor oordnad radda sladdrande efteråt, var och en på sitt sätt med ett litet bidrag till människans väl och ve.

 

I krigsvetenskapens begynnelse fanns den germanska stenåldersmannens förlängda arm som förmådde nedlägga villebråd och därmed försörja sin lilla grupp och hålla samman sin familj.

 

Det var den kulturen som kom längst och först i ett lopp som ingen ännu hade identifierat.

 

Djuren existerar för att vi skulle kunna döda dem och äta upp dem.

 

Här ett vackert exemplar av ett vapen som kanske snarare var skapat som prydnad, men som nog alldeles utmärkt väl gick att sticka igenom kött och senor och därmed klarade  att sarga fiender eller villebråd.

 

 

Det finns på Livrustkammaren i Stockholm och är vår store svenske konungs Karl IX svärd, tillverkat någon gång i slutet  på 1500-talet.

 

Kanske använde han det aldrig i strid, kanske finns någon mer omfattande historia kring detta sköna vapen, men jag känner den ej.

 

 

------------******------------

 

 

En fattig bonde kommer vandrande genom skogen. Det är en tämligen tät skog av rakstammiga, inte mycket höga, björkar.

 

Mellan träden synes en ryttare i tämligen hög hastighet nalkas mellan träden.

 

Han stannar framför bonden, griper det rufsiga huvudet under sin vänstra arm och håller honom tätt intill sadeln, samtidigt som han snabbt med dolken sticker ut ögonen på den överraskade mannen som endast kvider ett ”varför, varför”.

 

Den arme människan kommer aldrig mer att se något genom sina söndertrasade ögon. Han sjunker kvidande ner på marken och känner sig ensam omkring.

 

Han kan komma att överleva, han kan komma att dö inom snar framtid, det beror på om såren skall bli infekterade, men han hade inga kunskaper om vad infektioner är, det skulle dröja ytterligare mer än femhundra år innan någon människa uppdagat den sortens kunskap.

 

Man sätter sig ner och avvaktar, kan jag få mat, kan jag få något bidrag, jag behöver så lite, men dock något.

 

 

------------******------------

 

 

 

Den här månaden, den sista månaden för året, har jag sammanlagt medel på drygt en tusenlapp under det som samhället har ställt upp som normen - RIKSNORMEN.

 

Det är mitt eget fel.

 

Dels har jag ett webbhotell, vars kostnad just har fakturerats, och dels gick mina urgamla glasögon sönder i söndags.

 

Mitt webbhotell kostar drygt sexhundra kronor om året, och därmed är det kört.

 

Webbhotellet representerar min enda möjliga extra inkomst, då det är platsen för ett antal program jag skrivit i perl, med vars hjälp jag skulle kunna sälja någon licens till mitt över hela världen uppskattade dataprogram Scalamusica, som är en systematik av skalor i det tempererade systemet, vilken jag började med redan när jag gick på musikhögskolan i Stockholm. Man kan slå upp alla skalor vare sig från intervallrader eller toner.

 

Nu är det nära ett år sedan någon senast köpte en licens, och jag har anledning misstänka att man på servern har gjort någon av mig okänd förändring, som har saboterat de  intrikata programmekanismerna. Licensen kostar knappt tvåhundra kronor. Kan men åberopa skadestånd möjligen? Knappast.

 

Datorer måste alla ha, men ingen har någon  ersättning för det. Det är väl samma som med glasögon, och en del förbrukningsvaror som kvinnorna tvingas använda.

 

Jag sitter här med mina utstuckna ögon och kan inte ta mig vidare, jag har slutat att bry mig. Det tjänar inte längre någonting till. Arbetet med att rekonstruera hela projektet synes mig fullkomligt oöverstigligt.

 

Vad spelar det för roll? Jag vet knappast längre ändå hur man gör.

 

Jag har ett antal begränsade kunskaper och får nöja mig med det, som är livets enda mening: Att förkovra sig.

 

 

------------******------------

 

 

Jag minns inte riktigt varifrån jag fått historien om ryttaren som stack ut ögon, men jag har en svag aning om att det kan ha varit en klassiskt rysk författare, som jag läste i min tidiga ungdom.

 

 

Jag har många gånger i mitt  liv återkommit till den sorgliga, vemodiga historien med den medvetna, onda handlingen som någon gjorde enbart för sitt nöjes skull. Kanske ryttaren helt enkelt bara var på dåligt humör, för en struntsak han råkat ut för en stund innan på sin ritt genom den medeltida björkskogen.

 

Ja, vi har våra egenskaper, våra resurser, våra tillgångar, med vilka vi kan glädja eller oroa vår samtid, men i det stora hela är det ju ingen som verkligen, med mycket få undantag, bryr sig.

 

Den ena vågar sitt liv för att kunna skaffa ett sällsynt frimärke, som är det enda som fattas i den stora samlingen.

Någon annan kämpar för att klara en utmaning av något mer eller mindre meningslöst slag.

De som strävar efter uppmärksamhet har vanligen många valmöjligheter.

Den som har tillräckligt stor skönhet kanske kan förvalta den och uppnå framgång, men de allra flesta kan inte göra någonting utom att gapa högt en kortare tid, ett ljud som ingen hör, som man slutligen dränker framför TV i avskärmad isolering och uppgivenhet.

 

 

   

 

 

 

 

 

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Th - 25 november 2014 12:49

Värk i magen. Barnmatsburk med smör o ett glas mjölk. Var tvungen att diska först, det var inte särkilt mycket, men måste göras ordentligt, jag fick till och med tillgripa tvålull. Barnmaten var pasta bolognese. Pasta, ett egendomligt ord som s...

Av Th - 23 november 2014 13:53

Jag måste tacka för alla positiva kommentarer till mina inlägg i denna sporadiskt uppdaterade blogg! Tyvärr förekommer även kommentarer där meddelaren tycks vara ur balans, kanske påverkad av för mycket jästa och destillerade drycker. Jag vet att j...

Av Th - 14 november 2014 15:49

Minns ej nåt riktigt liknande. Konstant snuva, hostar, nyser. Bafucin. Det är elfte dagen nu.   Jag litar på att det går över av sig själv.   För en vecka sedan hade jag såna smärtor av att svälja, att jag åkte in akut klockan fyra på mor...

Av Th - 12 november 2014 12:47

Så det kan bli. Stackars mänskligheten, ensam på sin planet här i universum, fanastiskt fixerad vid sin egen fortplantnings mekanismer.   Jag har nu äntligen gått igenom hela disken, När den har torkat ska jag kolla antalet objekt med tallrikar, ...

Av Th - 5 november 2014 23:55

- Vilken lycka! Men tro inte USA går att rädda, USA är sedan länge förlorat.   - Myrorna ska upphöra i Stockholm, det är en verkligt sorglig nyhet. Birkastan som en gång för länge sedan var en trivsam och tilltalande stadsdel, tar ännu ett steg m...

Presentation

Fråga mig

1 besvarad fråga

Kalender

Ti On To Fr
          1 2
3 4
5
6 7 8
9
10 11 12 13
14
15
16
17 18
19
20
21
22 23
24 25 26 27
28
29
30
31
<<< December 2012 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards