Sjukt, oprofessionellt, förkastligt!

Varför denna sjuka ojämlikhet och fördomsfyllda snedvinkling av något, som borde vara vetenskapligt neutral upplysning i en icke betydelselös fråga?

Jag tänker på väderrapporterna som jag ser i grannens televisionsmottagarapparatlåda.

Det finns inte bra eller dåligt här, det finns bara felaktiga beklädnader.

Dessutom råder det total definitionsbrist angående dessa begrepp.

För en del är uselt bra, och för andra skitvackert asfult.

Det är inte lätt att hålla sig i skinnet när man drabbas av dessa angrepp.

Jag säger som alltid: "optimism, vänlighet, generositet, tålamod"

Det tillkommer inte funktionären att döma med haltande fördomsfyllda uttalanden.

En vetenskaplig redogörelse måste vara opartisk, öppen, genomarbetad, sann och trovärdig.

Men i varenda utsändning försöker man fördomsfyllda uttalanden angående kvalitéer, som man inte har med att göra

Man talar om bra och dålig, vacker och angenäm, trist eller strålande.

Man säger att meteorologen har glada nyheter, eller inte så trevliga nyheter.

Det är sjukt, det är ovetenskapligt, det är provocerande, det borde vara straffbart.

Man kan och får inte döma i angelägenheter, man inte har med att göra.

Det är samma som när stater lägger sig i andra länders inrikespolitik.

Sjukt, oproffessionellt, förkastligt.

Om detta kunde jag utveckla obegränsat, då parallellerna är legio.

Det gör att de vällovliga föresatserna drunknar i floden av fördomar och felaktiga informationsflöden.

Återgå till ordningen!

Jag har hittat en ny trumpetreparationsverkstad i Stockholm!

Jag har tagit reda på position (adress) och öppettider. Jag skall nalkas försiktigt i smyg, jag ska diskret höra mig för, innan jag fattar några beslut.  Jag ska lyssna, analysera, samla information och fakta.

För tidigt fattade och felaktiga beslut är roten till mycket ont, och eftersom jag hela tiden strävar efter rättvisa, utilitaristisk lyckostatus och möjligen sann opartiskhet, ska jag som vanligt gå ytterligt varsamt fram, så att jag inte skadar någon.

Kanske ska jag ta mej en kopp kaffe?

Jag har börjat synopsis på funktionsläran för pop- rock och jazzmusikanter. Grunden är ju så enkel, men exemplifieringsmetoden ligger sannerligen bra till för voluminös inblandning.

Det handlar alls inte om arrangering eller komposition, utan ska vara just enbart begränsat till funktionerna, nedgång, respit, tonika, dominant och sånt, tonalitetens första ton definieras noll och dominanten -5, växeldominanten 2. Säkert lättare att förstå, när man ser det framför sig.

Plaskedask.

Idag är stora bygeldagen.

I dag ska den tas loss.

På Styrmansgatan 23.

Sedan är jag ruinerad som vanligt.

Ny hårddisk

I går var jag hos snälle Calle på Sweden Midi Music, och fick en 250 Gb Western Digital som förhoppningsvis är helt OK, och vilken jag, när den stunden kommer, ämnar formatera och läsa in operativsystemet igen.

Calle förhörde mig på fågelkvitter, och jag kunde nästan inget, tog fel på alfågel och ejder, snyft.

I dag startade datorn först efter tre starttryckningar, så det är dags.

Men så nu...

 ringde Jonas från Windcorps på mobilen och säger, att de inte har någon tekniker där, som kan göra det idag. Jag blir skitförbannad förstås. Vad är det för mening med att beställa tid, när man ringer återbud samma dag, och säger att dom inte kan?

Fy, fy, fy för Windcorps på Styrmansgatan 23. Det började så bra, jag köpte en gigbag av dom, som kom mycket snabbt, men som saknade bärrem, så den fick de skicka separat. Amatörmässigt. Dock gigbagen är bra, den kommer att hänga med ett tag.

Nu fick jag ny tid på måndag klockan 11:00, fast jag vet inte om man kan lita på någonting. Slappt och dumt.

Kanske kan passa på då att besöka min syrra som bor i närheten, det är ju lunchtid då, men hon kan lika gärna vara bortrest, ja, man kan definitivt inte planera något säkert.

Sedan blir det nog ingen mera Windcorps för mig i första taget. Det beror förstås på hur dom sköter det med bygeln (eng. valve).

Så här ser den ut

Det är den lilla bygeln på tvåans ventilhus, den som sänker aktuell ton med ett halvt tonsteg genom att göra röret längre. Imponerande konstruktion egentligen.

Konstruktionen med byglar var klar i mitten av 1800-talet, och rätt snart började kompositörer nyttja de nya möjligheterna, även om några ganska länge envisades med att skriva för naturtrumpeter i olika höjdlägen.

Vackert väder

Det har blivit en sval och angenäm väderlek, som gör att man kan leva upp och njuta av tillvaron mitt i en period, när man som mest fasat för den kommande sommarvärmen.

Man sätter på sig lämpliga kläder, och kan gå ut och strosa och se trevliga saker.

I går, efter besöket på SMM, måste jag ner till posten på Sabbatsberg, och fick det märkliga beskedet att försändelsen kommit fel, den skulle hämtas på Vanadisvägen 12. Det blev en avsevärd bit att promenera, jag fick fälla upp huvan på munkjackan och stoppa händerna i fickorna.

När jag så kommer till det avlägsna paketutlämningsstället längst ner på Vanadisvägen, nedanför Matteus skola där Emma gick en gång, får jag upplysningen att paketet nog borde finnas vid Sabbatsberg, i morgon, försök mitt på dagen.

Jag vandrade hemåt, grep en buss nummer 40, som skulle passera Odenplan, for dit och tog tunnelbanan hem till Sankt Eriksplan. Handlade mjölk på ICA i kassa 1, och slapp så syrliga Indianen som satt i kassa 2 denna dag.

Så nu bär jag ut datamaskinen till Varum och arbetar med installation igen. Det kommer att ta tid, var så säker...

En passent från Strumpköpet i förrgår på Åhléns: Tekn.kand

Dumma Windcorps.

En gång, för många år sen, läste jag någon som skrev, att detta är så vansinnigt tokigt, att den enda förklaringen var, att utomjordiska makter är inblandade.

Fast dom inte finns, och ännu ej har iakttagits, var det författarens tolkning, att det ändå inte fanns någon annan begriplig förklaring till det inträffade, än dessa extraterestriska makter, som alltså inte finns.

En äkta paradox alltså.

Jag får ta till samma sinnesjuka känsla av overklighet, eftersom jag inte kan finna något vettigt, logiskt eller begripligt svar på det som har hänt i Sveriges land de senaste veckorna. Ni förstår säkert utan svårighet, vad jag menar.

Eller ska man tro, att det är de sista? Veckorna alltså.

Jag tar mig ett glas mjölk till som tröst, som jag nyss köpte i Konsum av glada Ebba.

I varje fall heter hon så enligt kvittot. Kan man lita på det?

Jag tror mig dock veta att Hemsöborna kom ut år 1887. Då var min farfars far 71 år, farfar 33, och hade i redan tio år varit sjökapten, utexaminerad från navigationsskolan i Västervik..

Finns det överhuvudtaget något att lita på längre?

176 255 000

Bra och dåligt.

Putsade sjökapten Thom A. Berghs pennställ i silver från 1914.

Ner till tunnelbanan, stämpel 11:15.

Hann hela vägen runt på remsan!

Ner till Hötorget. Sergelgatan ner till Sergels torg.

Tittade på utländska specialiteter, minst fjärde gången, allt för dyrt, köpte ingenting.

In på H & M fann strumpor. Ny  sorts mörka med bård. Vet ej om dom funkar. Den stora bögen i kassan mumlade drömmande, jag fick fråga, han hade bara nämnt priset. Som jag mycket väl visste.

Fikade på Åhlens. Världens helt absolut tristaste och suraste personal, inte ett leende, ingen under 60 år. Säkert.

Dåligt.

Ner till Kjelles på Fleminggatan. Hämtade billig beställd trådlös mus.

Enligt förpackningen skulle den innehålla bla, bla, bla samt BATTERIER.

Men det fanns definitivt inga batterier.

Så hur gör man?

Trist o jobbigt att börja bråka. Liten grej men inte betydelselös.

Läser vidare i Hemsöborna, vilken bok!

Strindbergs texter är sagolika.

Lyssnar på Schuberts femma. Igen.

Kulpabilisera heter det, ja, ja.

Tjoppadoj!

Det pågår reprisering av August Strindbergs Hemsöborna.

Jag plockade fram boken.

Vilken oerhört torftig variant filmen är.

När jag läser den lilla boken (bara 175 sidor) inser man, vilken storhet det ligger i hans behandling av Svenska språket, en storhet som inte alls förmedlas genom de, i och för sig förträffliga, skådespelarnas insatser.

Strindberg är överlägsen.

Att läsa hans prosa är en skönhetsupplevelse, fullt jämförbar med att njuta av en Schubertsymfoni.

August var på Hemsö somrarna 1871 till 73 (22 - 25 år) samt 1880 till 83.

Det var hans ungdoms stora lyckliga somrar.

Hos den genuina, levande bondebefolkningen i den då levande, äkta Svenska skärgårdens vackraste miljö.

Ön heter Kymmendö, och ligger sex distansminuter OSO om Dalarö, dit man ofta rodde eller seglade.

Det var samma period som min farfars far Carl Johan Bergh kryssade omkring i området, se till exempel denna  nota från en handlare i Dalarö.

De små båtarna hade råsegel, sådana vilka är försvunna sedan över hundra år.

Alla smärre seglare vi känner till numera har snedsegel, eller möjligen sprisegel, liksom förstås jakter och större segelfartyg, de senare ofta med en kombination av rå- och snedsegel.

Boken Hemsöborna kom ut 1887, när han var 38 år, på väg mot livets höjdpunkter.

Det var då särskilt tragiskt, att den löjligt förolämpade skärgårdsbefolkningen portförbjöd honom från besök till ungdomsmiljöerna, vilken fruktansvärt tragisk omständighet det måste ha varit i hans liv.

Det säger ju en del om enfalden hos dessa människor, som i sin förträfflighet inte kunde överblicka de större sammanhangen.

Vilken utomstående skulle en enda sekund uppleva boken som kränkande eller förnedrande?

Eller ens koppla samman bokens personer med de verkliga?

Endast de paranoida Kymmendöborna tasslade samman vad de läste, med en verklighet skildrad av denne mästare.

Datorfix

Dammsugaren fram igen, ut med tillämpliga delar, studera elementen med stark halogenlampa.

På moderkortet, ett DG965WH med 3 GHz processor och inbyggt ljud och grafik, sitter en liten bygel som man flyttar ett steg för att erhålla en annan bild vid start av BIOS (med tangenten Delete).

Dammsugning är viktigt. Det dröjer inte många månader innan dammet har börjat samlas inne i burken. Man kommer  inte ifrån det, och man måste öppna och suga bort åtminsone tre gånger om året. Ack, så många oönskade datorstopp som helt eller delvis kan skyllas på dammet. Dessa små, ofta organiska partiklar på fel ställe. Datorns alla fläkter bidrar också i hög grad till "nerdammningen".  

Efter BIOS-modifiering flyttade jag tillbaka bygeln och startade om.

 
Den gula bygeln är BIOS-konfigureringen som framgår av denna bild.

Gerhard Henning

Jag har hittat det!

Till slut.

Efter mycket letande.

Vid Hantverkargatan 7 i Stockholm finns en staty av en perfekt flicka.

En sådan man skulle gå omvägar för, om man såg henne på avstånd, en sådan som är en på tusen.

En sådan där de nedärvda reflexerna omedelbart skulle ställa in på giftermål och adekvat uppvaktning om omständigheterna i livet tillät det.

Detta måste skulptören ha insett och upplevt.

Han var helt autodidakt, arbetade förstås med konst i hela sitt långa liv (1880 - 1967) och var periodvis mycket välkänd.

Han föddes i Stockholm, men sökte sig till Danmark, och erhöll så småninom danskt medborgarskap.

Många gånger har jag varit och tittat på detta beundrade mästerverk, utan att finna någon information om vem eller vad eller när eller något annat heller.

Nästa gång jag passerar, ska jag titta extra noga, det måste väl för tusan finnas någon skylt som förklarar verket?

Statyn är gjord på 1930-talet, tror jag.  Eller strax innan. Det finns en uppgift om 1828, vilket rimligtvis kan vara en felskrivning och borde vara 1928. Men detta vet jag ej säkert.

Skulptören heter alltså Gerhard Henning och denna staty heter "Ingeborg" alternativt "Dansk pige".

Hulloj!

Nu har stunden kommit.

Datorn går inte att starta med några medel. Inte ens med DVD, startskivan kommer helt enkelt inte igång, så det blir att plocka isär och börja från början.

Det hände efter en problemfri dataöverföring från extern enhet.

Allting frös, och till slut måste jag bryta krämen. Sedan får man de vanliga, hådkodade alternativen, men eftersom dessa alternativ ändå inte fungerade, är det ju inte mycken mening.

Sitter här med en gammal laptop, som tyvärr föga lämpar sig för musik, även om jag väl kan koppla in det mesta.

Problemet är tiden.

Den tysta relativa rörelsen som långsamt vältrar sig fram bakom ryggen.

Jag minns att Windows försökte ladda ner några uppdateringar.

Har skapat ett nytt epostkonto via Comhem, tack för att man har alla uppgifter på sina platser i pärmar och mappar.

Jag är ovan vid detta tangentbord, trots skrivmaskinskursen en gång i tiden måste jag sitta och kolla tangenterna för att se vad jag skriver. Usch.

Jag ber alla som känner mig att skicka ett epostbrev, så att jag enklast kan bygga upp en tillfällig ny adressbok.

Skriv bara epost som ämne, så vet jag. Sa Bill.

  epost var det, sa Bull.

Kungens lilla, lilla, lilla piga har ett strålande humör.

I kungens granna slotts stora stora stora kök
det finns en liten liten liten piga.
Hon alltid har så brått för där är så mycket stök
och jämt ska hon för alla vackert niga.
Och bannor utav alla hon måste ta emot
för jämt är lilla näsan så rysligt svart av sot.
Och tidigast av alla hon stiger ur sin säng
och sen går hela dagen lång uti ett enda fläng.

För först ska kungens krona hon göra riktigt fin
hon gnider den med putset blanka lätta.
Och sen på huvudknoppen av drottning sura min
ska lockperuken riktigt rätt hon sätta.
Och sen går hon och väcker prinsessan ädelknopp
och tittar noga efter att snällt hon stiger opp
och sedan under dagen hon har ett fasligt sjå
att lära allra allra lilla minsta prinsen gå.

Och hon ska skura trappor och hon ska sopa golv
och hon ska bära slask och ved och vatten.
Hon kommer ej i säng förrän klockan slagit tolv
och då så får hon sova bredvid katten.
Men hon är aldrig ledsen fast det är mycket knog
hur än det går i livet så klarar hon sig nog.
Ty se hon går och sjunger så glatt vad än hon gör
för kungens lilla piga har ett strålande humör!

  B0FF00 (176 255 0)OKframme...

Många är så imponerande duktiga.

Många är så skickliga och kunniga i det dom gör.

Många hittar sina rätta små nischer i livet, och bygger framgång.

Många finner kärleken och fylls av hopp och glädje.

Många slipper sitta så ödsligt i sin vrå och vara vilsna.

Många är en ren njutning att bara följa, hur de går framåt i livet.

Många är en ren njutning bara att se på. Det kan vara ögonen, armarna, rörelserna, håret, leendet, eller ett pålstek i rätt ögonblick.

Många tar ut stora paket på posten, och gläds åt innehållet.

Många får epost med inbjudningar till trevliga middagar och annat  najs.

Många tar för sig, och hjälper så många andra.

Många ligger under djupa mullen på kyrkogården, och har gjort sitt med sten på.

Konkurrensutsättning och inkompetens

Många blir konkurrensutsatta och måste kämpa lite till.

SJ har stora svårigheter med banornas underhåll.

Jag låg på sjukhus i flera veckor, och var lika sjuk när jag kom ut, som när jag kom in.

Men ett vet jag då säkert. Nämligen att den gamla rostiga kanylen under värmeelementet låg kvar så stilla och trygg på samma ställe som där den låg, när jag kom in på denna privata vårdinrättning.

Kanylus! Jag döper dig i den hemliga semlans namn till Ester Kanylus Rostigus Konceptus, och må lycka och massaker följa dig på din vandring genom förbränningsstationerna, när den dagen kommer, vilken den gör till slut.

Begrunda att du är konkurrensutsatt och därmed bättre än andra!

Glöm aldig att du är en kanyl, och att du gömmer dig under elementet tronande på fornstora dar.

Förr skötte personalen själva städningen, minutiöst, perfekt, av glädje och tvång under den skickliga översköterskans rannsakande blickar.

Strindberg

Man pratar om Strindberg, men hur många har verkligen läst honom?

Jag levde under några år i en miljö där Strindbergs samlade verk fanns i bokhyllan. Jag läste då nästan allt han har skrivit, och det var verkligen en stor njutning. Nästan varje kväll tog jag mej en Strindberg ur hyllan, och läste med ett glas mjölk och en kalvsyltasmörgås.

Strindberg var lika konkurrensutsatt som alla har varit i alla tider.

Många växer och många går under, you know.

Nu är det mest funderingar på vilka bärremmar som finns, vad de kostar, och var man kan få tag i dem.