Först och främst har jag påbörjat en bloggsida om renoveringen av kristallkronan

Men så är det Vancouver 2010.

Det förekommer utsändningar på dagarna, men alla publiksporter sänds ju på natterna. Vi minns det från förr, från Calgary 1988 till exempel. Jag förstår inte riktigt varför detta har ett stort romantiskt skimmer för mig. Jag minns att jag hade en kurs i avistasång som var ganska trevlig. Ett helt läsår träffade jag dessa glada elever som sedan förstås är försvunna. Vad blev det av er mina kära elever? Vi hade så trevligt emellanåt. Herregud det är 22 år sedan, rätt många nya människor har tillkommit sedan dess. Halva Kårsdraget består väl av folk som har tillkommit sedan Calcary 1988. Om någon helt osannolikt råkar läsa detta, hör av er!

Det började i år med att två svenska damer skjöt så bra i skidskyttet, men av obegriplig anledning körde långt under sin påstådda förmåga när det kom till skidåkningen. Ack va trist.

Men tjejerna i ishockeyn gjorde bra ifrån sig i  matchen mot Schweitz som dom vann med 3 - 0.

Nu är man i värsta ambivalensen. Ska man sitta uppe på nätterna eller ska man skita i det? Det värsta är väl att man knappast kan slita sig från ishockeyn, i varje fall så länge det går bra.

Men olympiader. Det är nostalgi, en verklig påminnelse om tidernas flykt. När man delar upp sin tid i dessa fyraårsperioder blir allting överskådligt längre.

Vad hände i Calgary 1988? Blev det någon svensk medalj? En sak minns jag i varje fall, nämligen ett radioprogram sim hette "God morgon, Calcary".

Var det inte så att Gunde Svan fick guld i femmilen och att Thomas Gustafson vann guld i skridskor. Du milde va länge sedan, Stenmarks period var väl över.

Jag ska titta efter om jag kan finna något mer från den tiden. I många år tror jag att jag sparade några kvällstidningar med rubriker och sånt. Jo, Sverige tog guld i 4 X 10 km stafett, det var en stor grej. Jag minns Lillehammer 1994 och Nagano 1998...

Är det nån som minns fler?

God morgon, Calgary...