Alla inlägg under juni 2009

Av Th - 26 juni 2009 09:03

Hästar och hästvagnar

Det är så otroligt fascinerande detta med hästarna, när jag såg den där karriolen eller schäsen uppe i Ragunda för två år sedan blev jag så vansinnigt nyfiken. Här och var i bygderna finns det läckra vagnmuseum och tacka för det, alla många tusentals mer eller mindre vackra hästvagnar måste ju ha blivit kvar när bilen kom och tog över, och många är tillräckligt vackra eller spektakulära men ändå kanske inte alltför skrymmande för inte bli stående kvar i gamla lador och bodar.


Nu har jag till och med gjort en sida: http://www.birkastaff.eu/Thom/th_HORSE.htm

Jag tänker bara ha med sådana begrepp som är tydliga, vanliga och mer allmänna. Det är i varje fall grundinställningen. Men det är mycket nog. Det där med betsel och bett har jag inte greppat riktigt, men var viss om att jag stirrar och granskar så snart jag ser något ekipage. Till och med vaktparaden har fått en ny dimension


Båtar och segling

Det är som med seglingen, fast där känner jag mig trygg, tack snälla ni som gjorde att jag fick segla som sjöscout på en 14 dagars tripp till Västervik i en gammaldags båt hanterad enligt Svenska Flottans urgamla regler. Jag fick lära mig orden, knoparna, tacklingen och framförallt uppfyllas av den enorma, storartade känslan av att den stora båten så tyst och fint gick att betvinga i vinden.


Böcker om hästväsen

Med hästarna vet jag ju att en sådan storartad känsla finns, men jag kommer aldrig att rida, möjligen åka med som passagerare i någon vagn, det vore gott nog för mej.

 Jag läser den ena boken efter den andra, de finns på stadsbiblioteket i Stockholm under signum qdfd i facksal 3.


Nu måste jag fråga, hur är det med ljuden?

När vi var små hörde vi körfolket säga klick-klick i ena mungipan (för att börja gå), ptroo (för att stanna), sss (för att springa) kanske något mer.

Min fråga är: använder man sådana ljud ännu idag? Finns det flera vanliga ord som används? Hästen har ju en fantastisk hörsel och kan dessutom röra ytteröronen runt i nära 180 grader för att få en tydlig riktningsverkan, och jag har läst att man nuförtiden tenderar att låta bli dessa ljud av någon anledning. Hur är det med det?




Av Th - 16 juni 2009 22:23

Nu har jag äntligen börjat min lilla sida om hästvagnar. Det kommer säkert mera, och till varje vagn kommer jag dessutom att göra en enkel bild. Jag bara måste hålla reda på allt detta. Direktlänk här: http://www.birkastaff.eu/Thom/th_HORSE.htm


I går fick jag migrän klockan sex e.m och sedan varade det hela natten, sov till nio, men det är ingen god sömn, det är mardrömmar hela tiden, läbbiga, obehagliga tvångsdrömmar.


Sedan hade jag tvättstugan, så nu är ALLT tvättat och det mesta instoppat i skåp. Dessutom fick jag min regnrock åter, så nu kan regnet börja när som helst igen.


Till middag Fettuccine, hyfsat gott.


Av Th - 9 juni 2009 11:50

Nu lyssnar jag på Mahlers 4:a med Dresdens stadskapell, undras om det är mer välbekant.


I övrigt rätt uppfylld av 19 åriga dotterns upplevelser i Australien för något år sedan. Efter 27 timmars flygresa från Stockholm via London, Hongkong fanns hon i Sidney och ämnade göra en soloutflykt till Bundeena i Royal National Park den 12 februari 2008.


Jag citerar:

"Sitter på tåget, blåa linjen på väg till Cronulla o har ingen aning om hur lång tid det kommer ta. Därifrån ska jag försöka få tag på en färja som tar mig till Bundeena som ligger i "Royal National Park". Där ska det tydligen vara jättevackert o finnas fina vägar att promenera på, det vill jag göra

...

Jag kom dit, det var soligt. Cronulla var en jättemysig småstad. Jag lyckades hitta färjan till Bundeena. Det första som hände när jag klivit på denna underbart lugna o fridfulla, söta lilla färja är att en hel skolklass av tjattrande ungar kliver på. Underbart. De är iof rätt söta - de har skoluniform här! Det andra som hände... hmm vad ska man säga. Det fanns fåglar runtomkring... Det regnade en jättebauta asförbannat stor fågelskit-droppe på mitt knä o det skvätte dessutom på handen också! Äckligt. Nåväl, jag hittade fram till Royal National Park. I samma stund började det spöregna. Jag hade inte spöregnkläder på mig. Ett paraply däremot, men det gick sönder. I vilket fall så envis som jag var att få min promenad gick jag barfota över en strand - i ösregn o började därefter kämpa mig igenom denna blöta lågväxtliga terräng. I en timme ungefär sen gav jag upp, gick tillbaka till bryggan o soltorkade 50 min tills färjan kom igen (jag var ännu inte torr, mina kläder blöta som om jag hoppat i havet.) En halvlyckad  dagstripp men det spelar ingen roll! Jag är stolt för jag genomförde den helt själv! På andra sidan jordklotet dessutom!!"


[YouTube - Färjan avgår från Bundeena: http://www.youtube.com/watch?v=m9lkX6OUiAM]



Jo, Mahler, känner igen lite mer, men vad var det för inspelning som jag hörde en gång för så länge sedan och som jag lyssnade på i flera veckor - månader och lärde mig älska varenda ton? Kanske står det i någon gammal dagbok. Jag hade köpt en Sony Walkman, en otrolig lyx på den tiden, men musiken betydde så mycket och jag ville lyssna.







Av Th - 8 juni 2009 08:56

Lyssnar till Mahlers 4:e symfoni, känner inte riktigt igen orkestern, 53 minuter ska det ta att höra igenom hela.


Igår med länge uppskjutet paketöverlämnade.

Inköpt för ett bra tag sedan, flera veckors förväntan.

Så blev det äntligen av. Hade köpt inslagspapper samtidigt, en rulle som låg här och väntade och väntade.


Så igår kom det igång, hur gör man paket av en så oregelbundet format sak?  Fyller med tidningspapper, men det fanns dåligt med tidningspapper kvar, fann dock till sist, sidor från lokaltidningar. Så tejp, mera  papper, hela tiden med förväntan, givarens förväntan, pratar nästan för sig själv, en liten pirrande känsla att komma med födelsedagspresent, onödig och försenad, men ändå. Mera tejp. Så papper, papper, tejp.


Tog till och med fram den onödiga lackstångspistolen som visade sig rätt värdelös. Trycka ut lack gick väl bra, en ringlande röd liten mask som flyter ut OK. Men när man sedan testar ett sigill i form av ett gammalt mynt gick det lite snett. Myntet fastnar i lacket, men det gör papperet därinunder också.

Så när man ska lossa myntet för att få det fina, önskade sigillavtrycket följer pappret med och lämnar en reva, så himla dumt, totalt knäpp.


Först och främst måste man införskaffa rejält och hållbart omslagspapper och inte detta tramsiga som så lätt rivs sönder. Alltså i framtiden, hur gör man egentligen med RIKTIGT gammaldags lack som går att sätta sigill på? Kanske man till och med ska överväga att skaffa en riktig sigillstämpel? Vad har detta riktiga lack för smältpunkt?  Är det över 100 grader?


Ungefär vid 15 minuter något jag kanske känner igen...


Så blev det paket till sist, jag tänkte fotografera men det blev inte riktigt av, kom dock ihåg att ta en bild när paketen redan låg i en transportkasse.

Så hur gick det? Poff, slita upp och "va bra" och så var besvikelsen ett faktum, va dum man känner sig, man konstaterar att det enda roliga är när man sitter och jobbar med inslagningen.


Nu har vi kommit till tre minuter in i andra satsen och det låter fortfarande som en helt annan orkester än den jag hörde en gång när jag blev så fantastiskt engagerad i denna symfoni för många år sedan.

Besvikelse. Så underligt det kan vara. Fast jo, nu i sista satsen, sopransången, där känner man ju igen melodin.

Vad ska jag göra? Den gamla inspelningen ligger väl på en gammal kassett, hur ska man spela den? Kassettepoken är ju i princip över. Otroligt med denna teknikförändring. Nu lyssnar jag på en streamer från NAXOS och Statens Musikbibliotek. Hur länge ska man orka?




Av Th - 7 juni 2009 11:03

Vädret börjar ta sig igen.

I går förlorade Sverige mot Danmark i VM-kval i fotboll.

Idag ska en svensk tennisspelare gå final i Franska open. Inte dåligt, ska jag säga.


Jag har lagt in massor av länkar o text i kemisidan ( varning EXPLOSION! http://www.birkastaff.eu/KEMI/index.htm), jag börjar skönja ett tillfredställande slut, det är massor av träffar från internet på den sidan, undras vilka de kan vara. Avsikten var ju från början bara att hjälpa barnen i gymnasiet, samt mig själv som en minneshjälp till ett ämne jag har studerat på universitetet, en av mina större upplevelser får jag säga.


Jag har dessutom börjat rota i påsar med dokument och fotografier som måste arkiveras och registreras, det känns bra.


Men den stora sensationen är att jag kunnat lägga in en ny skala i SCALES (http://www.birkastaff.eu/) och dessutom fått kontakt med en framstående skotsk jazzmusiker som dessutom har skickat cd-skivor, mycket spännande!

Han har sett till att det kom en länk till min sida, och jag har svarat med en länk till hans. Trevligt.


Den nya skalans trivialnamn är Satie scale, eftersom Eric Satie lär ha använt den i sin musik. Det är ju en idol, och när nu den skotska jazzmusikern publicerat musik byggd på den skalan är det ju inga problem med att lägga in den i lexikonet.


Av Th - 2 juni 2009 10:23

Idag är det smått regnigt, tretton grader och rätt stilla.

Men jag har min regnjacka och mina stövlar kvar i Mariefred där jag var hundvakt förra veckan, så jag kan inte gå ut, vilket jag gärna hade velat.


Hur det än är så älskar jag det här vädret, det känns seriöst och mättat med förväntan och sköna intryck. Jag föredrar den fuktiga renheten framför den dammtorra, stekheta solstrålningen.


I alla tider har man uppskattat regnet men också omväxlingen.

Många glömmer att en skön skugga förutsätter solsken.


Men vad är det för märkliga företeelser som får människor att helt hysteriskt placera sig mitt i solen när de sitter på ett kafé? Även om det skulle finnas solparasoller sätter de sig utanför parasollens härliga skugga. Så gör man självklart inte i mera soliga länder.


Vad är det för egendomliga tendenser som får människor i ett uppenbarligen degenererat samhälle att tro dem blir vakrare när de blir bruna? Den accelererande hudcancern ska vi bara inte tala om. Det är rätt typiskt att de vanligaste angreppen sker i ansiktet och på framsidan av bröstkorgen, totalt dårhusmässigt, det måste vara ett sjukligt tvång, för ingen borde väl frivilligt placera sig med solen i ansiktet, om man följer sina naturliga instinkter.


Ett rakt utomhusliv kan visserligen leda till en hälsa som kan avspeglas i en frisk brunbrändhet, men i alla tider har naturligtvis människor sökt sig till skuggan om möjligt. Det är precis som hundarna jag nyligen umgåtts med: in i skuggan när solen steker.


In The Shade Of An Old Rowan Tree, fast kanske inte så gammal.., men förvisso en skön uteplats i värmebölja med ett glas mjölk och flåsande hundar i skuggan med tungan ute.


Av Th - 1 juni 2009 18:26

Usch, så sorgligt. Nu har de skållade grissvålarnas tid kommit, ska jag säga.

Alla flickor rakar sina ben, det ser helt sjukt ut.

Varför, varför, varför gör dom det? Vackert är det inte, den saken är klar.


Det ger ett stympat, obehagligt intryck, om dessutom benen är snygga är det ju enbart tragiskt.


När man ser dessa stympade människor, undrar man om de inte själva faktiskt TROR att de har gjort något bra, något som ska upplevas som attraktivt.

"Nej, Det ska vara äkta vara", som någon kännare uttryckte saken.


Alla fina känselspröten borta, döda.

Tack och lov att fjunen finns kvar på armarna i varje fall.

Så länge det nu varar.


Dessa modehysteriska massrörelser är ett signum för vår tid.

Enda trösten är att det förhoppningsvis går över , när de steriliserade kroppsdelarna sakta återhämtar sig.


EN bild idag - på något befriande attraktivt.




Presentation

Fråga mig

1 besvarad fråga

Kalender

Ti On To Fr
1 2
3
4
5
6
7
8 9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< Juni 2009 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards